Kyrkslätts kyrkliga samfällighet förbereder en omfattande renovering och förnyelse av S:t Mikaels kyrka. Projektet går under namnet Växelverkans kyrka. Målet är att bevara den värdefulla kyrkan för kommande generationer och samtidigt göra den trygg, tillgänglig och bättre anpassad till dagens församlingsliv. 

Kyrkan behöver renoveras 

S:t Mikaels kyrka står inför flera omfattande tekniska renoveringar under de närmaste åren. Bland annat behöver taket, elsystemen, värmedistributionscentralen och golvvärmerören från slutet av 1950-talet åtgärdas. Också ljud-, bild- och annan presentationsteknik behöver förnyas. 

Fönster och dörrar behöver underhållas och kyrkans glasmålningar ska konserveras. Eftersom flera stora arbeten behöver göras är det både praktiskt och ekonomiskt klokt att genomföra dem samtidigt. Det betyder att kyrkan kommer att vara stängd under renoveringen. 

Samtidigt vill församlingarna utveckla själva kyrkorummet. Målet är en kyrka som är öppen och välkomnande, trygg och tillgänglig och som kan användas på många olika sätt. 

Planeringen inleddes redan 2019 och den första projektplanen godkändes 2022. Därefter sattes arbetet på paus bland annat på grund av det förändrade världsläget, andra fastighetsprojekt som behövde prioriteras och begränsade resurser. Nu har projektplanen uppdaterats och kompletterats. Församlingarnas grundläggande mål för kyrkorummet är fortfarande desamma. 

En kyrka för gudstjänst, stillhet och möten 

S:t Mikaels kyrka ska också i framtiden framför allt vara en kyrka – en plats för gudstjänst, dop, vigslar, jordfästningar, bön och stillhet. 

Men kyrkan ska också kunna användas mer flexibelt än i dag. Här ska finnas plats för verksamhet för människor i olika åldrar, musik och konserter, barn och ungdomar, fester, möten och evenemang som ordnas tillsammans med andra aktörer. 

Målet är dessutom att kyrkan ska kunna vara öppen också när inget särskilt program pågår. Man ska kunna komma in en stund, sätta sig ner, tända ett ljus eller bara vara. 

Dopet får en tydligare och mer synlig plats i kyrkorummet. Det förnyade rummet ska också göra det lättare för människor i olika åldrar och livssituationer att delta i gudstjänsten på lika villkor. 

En öppen och tillgänglig kyrka handlar i grunden om gästfrihet. Kyrkan ska bjuda in till möten, stillhet och gemenskap. Kyrkorummets helighet finns inte bara i väggarna och historien, utan växer också fram genom församlingens liv, bönen, ordet, sakramenten och människorna som samlas där. 

Ett mer tillgängligt och flexibelt kyrkorum 

En viktig del av planeringen är att förbättra tillgängligheten. 

Den nuvarande altarplattformen planeras att tas bort så att kyrkgolvet i huvudsak blir i ett plan. Det gör det lättare att röra sig i kyrkan och ger samtidigt större möjligheter att anpassa rummet för olika slags gudstjänster och evenemang. 

I de norra och södra korsarmarna planeras läktare med rum under. Under orgelläktaren planeras ett entréområde som också kan användas av mindre grupper. 

Tanken är att kyrkan ska kunna fungera både när flera hundra människor samlas och när en liten grupp behöver ett lugnare utrymme. Alla lösningar ska göras med respekt för kyrkans historia och dess speciella karaktär. 

En ny sidobyggnad blir en viktig del av helheten 

Den nuvarande sidobyggnaden på kyrkans norra sida ska enligt planerna ersättas med en ny. 

I den nya byggnaden placeras bland annat kyrkans tekniska utrymmen, arbetsrum och personalutrymmen. Här ska också finnas en tillgänglig väg in i kyrkan. 

Sidobyggnaden ligger på en synlig plats och blir därför mer än en servicebyggnad vid sidan av kyrkan. Den blir en del av miljön mitt i Kyrkslätts centrum. Arkitektur, material, entréer och gårdsområden ska passa ihop både med den gamla kyrkan och med de nyare byggnaderna omkring den – biblioteket Fyyri, gymnasiecampuset Lyyra och Prostsparken. 

När de planerade bostadshusen kring torget så småningom byggs kommer också betydligt fler människor att bo i området. Kyrkan ska även i framtiden finnas mitt i byn, precis som den har gjort i århundraden. 

Planeringen går vidare steg för steg 

Arbetet med renoveringen och förnyelsen av kyrkan återupptogs 2025. 

Under 2026 har flera undersökningar gjorts både i kyrkan och i dess omgivning. Bland annat har konstruktionerna undersökts för att man bättre ska kunna bedöma hur golv, uppvärmning, ventilation och andra tekniska system ska förnyas. 

Projektplanerna börjar vara långt framskridna, men undersökningarna och utredningarna fortsätter. Också kostnaderna utreds och beräknas. Planerna kommer därför ännu att preciseras innan de slutliga besluten fattas. 

Arbetet görs i samarbete mellan församlingarna i Kyrkslätt, samfällighetens förtroendevalda, planerare och myndigheter. När planeringen går vidare blir också tidtabellen för beslut och själva byggarbetet tydligare. 

Aktuell information om projektet, besluten, tidtabellen och vad renoveringen innebär publiceras på Kyrkslätts församlingars webbplats och i församlingarnas övriga kommunikationskanaler. 

Församlingslivet fortsätter under renoveringen 

När renoveringen börjar kommer S:t Mikaels kyrka att vara stängd. 

Gudstjänster, kyrkliga förrättningar och annan verksamhet flyttar då till samfällighetens övriga utrymmen i Kyrkslätt. Vid behov samarbetar församlingarna också med grannförsamlingar och andra aktörer. 

Innan kyrkan stängs görs en närmare plan för var verksamheten ska ordnas och hur kyrkans inventarier ska skyddas och förvaras. Kyrkslättsborna informeras i god tid om de praktiska arrangemangen. 

Under renoveringen är planen att jordfästningar i första hand ska hållas i Haapajärvi begravningskapell. Samtidigt utvecklas kapellets utrymmen så att antalet förvaringsplatser för avlidna motsvarar behovet under renoveringsperioden. 

En kyrka med många historiska lager 

S:t Mikaels kyrkas historia sträcker sig tillbaka till medeltiden, även om man inte med säkerhet vet exakt när den första stenkyrkan byggdes. Olika forskare har kommit till olika slutsatser. I äldre forskning har kyrkans äldsta delar daterats ända till 1200-talet, medan nyare forskning pekar på att de äldsta delarna av stenkyrkan sannolikt är från omkring år 1500. 

Kyrkan har förändrats många gånger under århundradena. Den har byggts ut, reparerats och anpassats efter nya behov. Efter ett blixtnedslag och en brand år 1573 återstod främst murarna. Senast 1586 hade kyrkan byggts upp igen. Det kyrkorum vi känner i dag är alltså resultatet av en lång historia av förändringar. Den senaste stora omgestaltningen gjordes vid restaureringen på 1950-talet. 

Kyrkan och klockstapeln är skyddade både genom kyrkolagen och detaljplanen. Kyrkbacken och begravningsplatsen är dessutom ett fornminnesområde. Alla förändringar i S:t Mikaels kyrka måste göras med stor hänsyn till kyrkans historia och miljö. Samtidigt som de tekniska och praktiska behoven måste lösas ska kyrkans arkeologiska, historiska, arkitektoniska och landskapsmässiga värden bevaras. Museiverket och Kyrkostyrelsen ger utlåtanden om planerna. Målet är inte att återställa kyrkan till någon viss tidsepok, utan att låta renoveringen bli ett nytt, varsamt tillägg i en byggnad som har förändrats många gånger under århundradena.

Mer information

Kirkkoherra Anna-Maija Kuutti-Manninen (anna-maija.kuutti-manninen@evl.fi, 050 356 9041)

Kyrkoherde Fred Wilén (fred.wilen@evl.fi, 050 598 4833)

Ekonomidirektör Sirkkaliisa Cavonius (sirkkaliisa.cavonius@evl.fi, 040 824 3675)

Fastighetschef Anna Antikainen (anna.m.antikainen@evl.fi, 040 759 7750)