Till nyhetslistan

Församlingshemmet föreslås rivas

Kyrkslätts församlingars högsta beslutande organ, gemensamma kyrkofullmäktige, beslutade på sitt sammanträde i december om församlingshemmets öde. Gemensamma kyrkorådets förslag till kyrkofullmäktige var att församlingshemmet skulle rivas. Efter en lång diskussion gjordes ett motförslag, där det föreslogs att den nyare delen av församlingshemmet som är i mötes- och samlingsbruk skall grundrenoveras. Det blev en omröstning på alternativen. För rivning var 29 ledamöter och mot (alltså för grundrenovering) var 8 ledamöter.  

I mars 2019 fattade gemensamma kyrkofullmäktige beslutet att byggnaden, som ritats av arkitekt Juha Leiviskä, ska renoveras. På knappt två år har så mycket förändrats till den grad att man har velat göra en ny bedömning av om en renovering vore lönsam och nödvändig.

Följande aspekter påverkade den övergripande omvärderingen:

Under 2020 genomfördes ytterligare undersökningar av församlingshemmet i centrum, bland annat undersöktes de bärande konstruktionernas skick. Trots att inget nytt kom fram vid undersökningarna, stärkte de uppfattningen att det blir svårt att åstadkomma en lyckad renovering. I byggnadens konstruktioner har man använt väldigt många slags byggtekniker, och planeringen är heterogen. Exempelvis finns det fem olika konstruktioner i församlingshemmets ytterväggar, och var och en av dem kräver en separat renoveringsplan om de renoveras. Det är dyrt att underhålla en byggnad av den här typen, med många utsprång och hörn. Man bör också beakta att en byggnad med sådana här konstruktionslösningar har en annan livslängd än exempelvis en flera hundra år gammal stenkyrka.

Församlingarnas förväntade medlemsutveckling påverkar dessutom det ekonomiska läget under kommande år. Församlingarnas egendom är till största delen fast egendom, som begravningsplatser och kyrkor, och deras underhåll kostar.

På ett allmänt plan bedöms evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ha en alltför stor fastighetsmassa, eftersom den medför en reparationsskuld. Även i Kyrkslätts kyrkliga samfällighet bör detta beaktas; reparationsskulden har inte kunnat minskas enligt önskad tidtabell. Framöver kommer underhållet även av den nuvarande fastighetsmassan att kräva större anslag än idag. Kyrkslätts kyrkliga samfällighet strävar efter att fastigheterna ska användas i tillräckligt hög grad och att de ska användas mångsidigt.

Covid-19-pandemin har haft stor inverkan på församlingarnas verksamhet och ekonomi. Våren 2020 avbröts församlingarnas samlande verksamhet på mycket kort tid på grund av mötesbegränsningarna. I mån av möjlighet flyttade verksamheten ut på webben och sköttes per telefon. Antalet klientkontakter och behovet av mathjälp ökade inom diakoniarbetet. Mer andligt material lades ut på webben och på sociala medier. På våren fortsatte församlingens verksamhet i nya former, och de fysiska lokalerna har inte använts så mycket under pandemin.

Det finns fortfarande behov av mötande verksamhet, och människor har behov av att samlas och ingå i en gemenskap. De goda erfarenheterna av lokalen Ellen i Kirsikka visar att lokaler, som flexibelt kan tas i bruk där folk annars också rör sig, är ett mer sannolikt alternativ för församlingarnas framtida verksamhet.

Gemensamma kyrkofullmäktige godkände även budgeten för 2021 samt personalplanen för 2021-2023.

Budget 2021

Gemensamma kyrkofullmäktige fastställde på sitt sammanträde budgeten för 2021 och verksamhets- och ekonomiplanen för 2022-2023. Budgeten bygger på en kyrkoskattesats på 1,25 procent. Utgångspunkten för ekonomiplaneringen har varit att kyrkoskatteintäkterna inte ökar, utan blir cirka 5 procent mindre än i budgeten för2020. År 2021 beräknas kyrkoskatteintäkterna bli cirka 6,55 miljoner euro.

Personalplan 2021-2023

I november 2020 hade Kyrkslätts församlingar 69 anställda (78 anställda 2019). Av dessa var 40 tjänsteinnehavare och 29 arbetade i arbetsavtalsförhållande. Flest anställda finns det inom småbarnsfostran (13 personer), kontorsarbete (10 personer) och prästerskapet (11 personer). Dessutom har samfälligheten haft säsongarbetare, bl.a. på begravningsplatserna och lägren. Antalet anställda antas minska under kommande år. Målet är att personalminskningarna ska ske genom naturlig avgång.

Personalens sjukfrånvaro har minskat sedan 2018. År 2020 har distansarbete i mån av möjlighet gjorts inom de flesta verksamhetsområden.

Inom samfälligheten stöds personalens rekreation bl.a. med motions- och kulturförmåner. Samverkan sker bl.a. på gemensamma arbetskonferenser och i samarbetskommittén. Inom samfälligheten följs principer för jämställdhet och likabehandling.

2020-12-08 20:46:00.0