Julens budskap berör mitt och ditt liv. Gud blir människa och känner med oss i våra vardagsbekymmer.
Väntan är över
Nu är tiden vi väntat på. Adventstiden går över i jul, fasta går över i fest.
Kyrkor och människor världen över firar minnet av en världsavgörande händelse i Betlehem för drygt tvåtusen år sedan – Gud själv kom till jorden som ett litet hjälplöst människobarn. Vi stannar upp inför undret: det lilla barnet i krubban är den som ska rädda världen.
Profeterna i Gamla testamentet förutsade att det ska komma en Messias som ska rädda Israel och vara en frälsare för alla folk. På julaftonen läser vi i kyrkorna en del av dessa profetior.
Både Jesaja och Jeremia skriver om hur ett skott ska växa fram ur Jisahis och Davids stam, en konung ska födas som ska skapa fred och rättfärdighet. I Mikaels bok beskrivs hur det i Betlehem ska födas en herde över folket.
Julnatten är natten för Kristi födelse. Församlingen hör ängelns budskap:
I dag har en frälsare fötts år er.
Julnattsmässan, som också kallas änglarnas mässa är huvudevenemanget under jultiden i en stor del av den kristna världen.
Julottan
Under julottan, herdarnas mässa, färdas vi tidigt på morgonen till Betlehem med herdarna. Där får vi se att Jesus fötts.
Juldagens gudstjänst
På juldagens gudstjänst (folkets mässa) tackar vi Gud för att han låtit sin son bli människa, vår broder, så att vi alla kan bli Guds barn.
Annandag jul
Annandag jul står i kontrast till juldagens fest. Den här dagen kallad också Stefanidagen och är den första martyren Stefanos och med honom alla martyrers minnesdag.
Varför firar vi Jesus födelsedag i december?
Ägde den där världsomvälvande händelsen rum just den 25 december år noll? Nej, det gjorde den nog inte – ingen vet exakt när Jesus föddes, utom att det var när Augustus var regerande kejsare i Rom och Quirinius var landshövding över Syrien, som det står i Lukasevangeliet. Det betyder att det var någon gång mellan år 4 f.Kr. och år 6 e.Kr. För så pass världsavgörande var den här händelsen att vi idag börjar vår tideräkning från Jesus födelse.
Att vi firar just 25 december som Jesus födelsedag beror på att romarna bestämde att ersätta firandet av guden Sol Invictus (den obesegrade Solen) med den nya kristna högtiden.
De första trehundra åren var den kristna kyrkan en sakta växande gemenskap som de romerska härskarna betraktade som en judisk sekt. Tidvis förföljdes de kristna, men långa tider fick de också vara i fred. De hade ingen övergripande organisation, inte heller någon gemensam klar teologi. När kristendomen under kejsar Konstantins tid på 300-talet blev en inte bara tillåten, utan också favoriserad religion, började arbetet med att hitta gemensam teologi och liturgi för alla kristna i romarriket.
Kejsar Theodosius bestämde år 385 att kristendomen skulle vara statsreligion och religionsfriheten i romarriket avskaffades. När man ville fira Jesus födelse valde man en sedan tidigare allmän festdag. År 274 hade kejsar Aurelianus beslutat att den 25 december skulle firas som Natalis Solis Invictus, ”den obesegrade solens födelsefest”. Den obesegrade Solen hade utnämnts till den romerska statens främsta gud. Spår av den tron hittar man i kristna hymner från 300- och 400-talen, där Kristus ibland benämndes just Sol Invictus (jämför uttrycket “världens ljus”).
I Norden och många andra länder trängde det kristna julfirandet undan hedniska midvinterfester. I Norden kallades de bland annat “jul” och i England “youle”. I engelskan kom sedan uttrycket Kristusmässa att ersätta det gamla ordet och julen blev Christmas. I romanska länder (Spanien, Frankrike, Italien) går orden för jul tillbaka till latinets Natalis – Navidad, Noël, Natale.
Kakor (cookies)
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelsen på vår webbplats. Våra egna, nödvändiga kakor garanterar att webbplatsen är effektiv och användarvänlig.
På webbplatsen använder vi inbäddningar med videor eller annat innehåll från sociala medier. Det innehållet kan ha kakor som identifierar användaren. Du kan se innehållet endast om du godkänner kakorna.